Fotografen

Idag vaknade vi på helt fel sida. I vanliga fall vaknar vi på rygg, med armarna högt över huvudet, eller på sidan med näsan inborrad i snuttefilten. Idag vaknade Saga såhär:

Med rumpan rakt upp i vädret. Förtjusande, tyckte Mamman och fotograferade allt vad hon kunde. 

Sen fick Mamman lägga ner kameran och inte plocka upp den på nästan hela dagen. För hon var tvungen att mysa med oss hela dagen, trösta och vyssja oss, lugna och vagga oss. Vi tänkte nämligen att eftersom Mamman och Pappatok så ofta berättar om hur lugna och duktiga vi är som knappt gråter och som sover hela nätterna och som mest ler och pratar och leker så fint, så kunde vi ju visa dem hur besvärligt det kan vara när bebisar är åt andra hållet. Så vi bestämde att just idag skulle vara den dagen vi är åt andra hållet. Och därför vaknade vi på fel sida.

Efter vår frukost och vanliga morgonrutin tänkte Mamman ha morgonmys med oss och sjunga lite som vi i vanliga fall tycker är så roligt och fint. Då såg vi ut såhär. Och så såg vi ut nästan hela dagen. Förutom en liten stund i bilen och affären. 

Men! När våra storebröder kom hem tyckte vi minsann att det kunde vara på sin plats att ge Mamman lite andrum så att hon kunde laga mat till de andra här i slottet. Då plockade vi fram våra mest förtjusande små jag och lät Svante Tosing och Carlpedal leka med oss som de små dockor vi är. Och såklart fick de fotografera oss hur mycket de ville, vi blir så söta på kort. 

Nedbäddning och fotografering står den här killen för:

Visst är han talangfull, vår fina storebror Carlpedal?

Nu har vi alltså visat Mamman och Pappatok hur det kan vara att ha bebisar som är helt tvärtemot vad vi är. Imorgon ska vi vara som vanligt igen. Det håller åtminstone Mamman tummarna för!

Godnatt och varsågod för idag!