Då var det då dags....
Pappatok började jobba idag. Han deklarerade högt och tydligt till Mamman att nu får hon minsann börja hjälpa till lite hemma efter de sötebrödsdagar hon har haft i flera månader.
Men ni vet ju nu... Delad pina är hälften så jobbigt! Nu ska han få vila lite, tycker Mamman och tar över rodret vid bloggen igen. Till en annan dag. För delad glädje är dubbel glädje, och att skriva bloggen är roligt tycker både Mamman och Pappatok!
Så klart. De skriver ju om oss och våra äventyr! Som häromdagen...
...att vara vid lekplatsen är både roligt och ett äventyr. Saga sätter sig alltid sådär snällt i sandlådan och börjar leka sådär stillsamt som Mamman tycker så mycket om.
Vilda bryr sig som vanligt inte alls om Mammans nerver. Full fart mot gungorna!
Medan Vilda lever rövare vid gungställningen kommer Saga på... Man kan ta sand och hälla i hinken. Häftigt ljud!
Wow, vad högt, tycker Vilda! Full fart mot rutschbanan och nog hör Mamman ett litet otåligt fnysande när Vilda tycker det går för långsamt ner...
Kolla vad med sand, Mamman! Halva hinken full!
Strunt i hinken, tycker Vilda och kräver hjälp. Hästen rider inte av sig själv!
Jättemycket sand, faktiskt!
Kolla, Mamman! Man kan sätta sand på den här gröna grejen också!
Medan Saga dagdrömmer om sandkakor ser Vilda att till och med en ettåring kan bestiga ett Mount Everest. Härlig utsikt!
Jag behöver minsann varken hink eller spade....
Det är roligt att leka var för sig på lekplatsen tycker vi prinsessor. Men visst har Mamman och Pappatok rätt...
Delad glädje är dubbel glädje!
Sandpussar och gungiga kramar till er alla!
1 kommentar:
Ja, det är minsann inte lugnt när man är med er. Bus och återigen bus! Jag hoppas att vi ses snart och kan gå till lekplatsen och busa ihop! Först ska bara min lillasyster komma till oss.. kram på er fina sessor!!
Skicka en kommentar