Första julklappen...

... måste man gå lite hjälp med att öppna. Tur att vi har så många storasyskon, för vi såg minsann under granen att det blir många klappar att öppna!

Semestermummel.

Pappatok har semester. Han går och mumlar nåt om lugnet och ron på jobbet. Mumlandet sker medan han skurar kylskåpet, organiserar Mammans oreda i alla köksskåp, byter däck på pansarvagnen, bär hem kassar med bevis på att kontokortet återigen har tömts.

Pappatok har semester och det innebär också kvalitetstid med prinsessbebisar. Hans främsta uppgift är att se till att vi inte ser ut såhär:

Maten ska helst serveras innan vi känner av att vi är hungriga, blöjorna ska sättas på rätt håll och tittut-leken ska lekas på ett speciellt sätt! 

Hans jobb under sin semester är alltså att se till att vi ser ut såhär:

Och såklart såhär:

Pappatok klarar det galant. Inte nog med att det skiner i hela hemmet och Mamman kan ligga på soffan och vara ledig, vi är hur solstråliga och hur söta som helst! Hur söt Pappatok är efter att ha hjälpt till med granen får ni själva avgöra.

För idag var det då dags! Skolan slutade för stora barnen och jullovet firades in med att klä både gran och Pappatok med glitter och glamour!

- Kulorna är slut, säger Carl.

Återigen hörs ett mummel från Pappatok:

- Ja. Det är därför påsen är tom.

Full fräs på Fosforvägen!

 Så gick ännu en helg med nya upplevelser! Vi växer fortfarande väldigt fort, och nu är vi så starka i både ben och rygg att vi äntligen kan gå på upptäcksfärd själva.

Med lite hjälp av en gåstol visserligen...

Detta är nu vår nya favoritleksak och det tråkigaste vi vet helt plötsligt är att sitta i babysittern och kolla på syrran när hon har hur roligt som helst. Saga sitter stilla så fint och bankar på giraffer och dreglar ner tröjan och gapar efter mat så fort nån går förbi. 

- Charmerande! tycker Mamman.

- Hagalet, tycker Pappatok. 

Vilda däremot... Hon sitter inte still i gåstolen inte! Det hörs ju tydligt på namnet vad den är till för och därför fräser hon fram tills det tar stopp, sen fräser hon baklänges. Inte heller drar hon sig för att byta rum. Eller ens för att ta hänsyn till sin systers bedårande fötter.

- Lite farligt, tycker Mamman.

- Charmerande!, tycker Pappatok.

Sen kom våra efterlängtade storebröder hem!

De var så glada att se oss efter en lång vecka och hälsningsstunden var både innerlig och lång. De hade saknat oss jättemycket!

Charmerande!!

Snacka om mysigt!

 Idag har vi haft det alldeles killfritt. Förutom när Mamman killade oss på magen, men annars har vi varken sett eller pratat med någon karl idag.

Vi pratade däremot med Mormor. Hon ville veta vad vi gjorde, en grå trist dag som denna. Saga berättade att det blåste en del men regnade desto mer.

Nu kan ju inte prinsessor prata, men en Sagaprinsessa demonstrerade vädret genom att ta ut tungan och prutta med den i luren. Mormor förstod precis.

Lite svårare hade Vilda att förstå vad Mormor sa. Hon hörde något om en tomte och blev lika förvånad som vanligt över hur världen ser ut. En tjock gubbe ska komma till oss genom skorstenen. Halleda. Bäst att hålla i grejerna så han inte råka ta med sig dem!

Då var det roligare att lyssna på när Isabellabus bakade till vår tjejkväll. Har man tjejkväll ska man äta god mat och efterrätten måste bestå av kladdkaka med glass. Åhhh... vad vi längtar till våra tjejkvällar när vi blir större. Att slicka på vispen verkar minsann mycket bättre än att tugga på en tiger.

En tjejkväll består också av att man får tid att testa lite nya outfits. Vad sägs om detta? Visst ser Saga ut som ett ljushuvud?

En riktigt bra tjejkväll avslutas med tjejsnack och en bra film. Om man inte får vara uppe så länge duger det alldeles utmärkt med Julkalendern!

När vi vaknar imorgon är Pappatok hemma igen. Oj vad det ska killas då!!

Puss på er!

Håll tummarna!

Efter en dag fylld av bebiskompisar och morotspuré kom vi slutligen hem till lugnet. Mamman fick ingen lugn och ro, det där med att dagen hade varit fylld av morotspuré var Vildas förtjänst. Mamman försöker att inte busa vid matbordet, men ibland blir det bara för roligt tycker bebisar. Först nös Vilda med munnen full av morot. Sen skrattade Vilda med munnen full av morot.

Båda incidenterna ledde till att fylla tvättmaskinen. Och till att fylla badet!

Idag fick vi sitta upp i badet, för att öva inför framtida badkars-bus. Saga blev först lite förvånad över att Mamman inte hade lagt i någon badanka. Sen gjorde Saga precis vad vilken liten prinsessa hade gjort i en balja full med vatten.

Hon försökte komma på hur hon bäst skulle få in vattnet i munnen. Att plaska hjälpte inte mycket. Så nu önskar Saga sig både badankor och vattenkannor i julklapp!

Vad Mamman och Pappatok önskar sig i julklapp? Att det plötsligt ska hända.

Sagas magiska händer kanske kan hjälpa till lite. Vilda kan också hjälpa till. Hon är ju så duktig på att hålla tummen!

Att hålla vad man lovar.

Vildas tummis-löfte gick verkligen igenom! Idag har vi varit mycket gladare än igår. Som vanligt, vi brukar ju bara vara tjuriga en dag. Sen är vi solstrålar!

Idag var vi glada. Trots att dagen startade med något ingen blir glad över. Vi hade våra aningar redan när Mamman satte på oss ytterkläderna...

När vi kom hem igen från vårt uppdrag (som vi faktiskt klarade galant!) var vi alldeles slutkörda. Det kändes precis som vi blivit stuckna av otäcka sprutor i båda benen.

Det hade vi... Detta var stora samtalsämnet när Isabellabus kom hem från skolan. Saga berättade om det otäcka och sedan visade hon hur Mamman hade tröstat genom att klappa föriktigt på huvudet. Mysigt tyckte Isabellabus. 

Äsch tyckte Vilda och visade...

... precis hur ont det gjorde att få stick i benen. BÅDA benen.

Tummis!

Vi har varit glada en gång idag. Jätteglada!

Detta var efter vår långa promenad där vi fick en härlig kick av frisk luft.

Sen gick det glada över och Mamman höll på att förvandlas till en Mammatok. 

Vid kvällsmaten lovade Vilda att det blir en lång tid med glatt humör imorgon. Hon tummade på det med Mamman och Mamman förvandlades åter till en harmonisk mor.

I en riktig prinsess-tummis ingår det att man även att man smakar av löftet. Det smakade precis som om att det kommer att infrias!

♪♪"Skandal, skandal..."♪♪

Pappatok är förkyld. Hela helgen har han varit det och då måste man akta sig. För när han nyser blir vi antingen jätterädda, eller så blir vi väldigt förvånade och vet inte vart vi ska ta vägen. 

Vad gör man till exempel med sitt ben när man blir förvånad? Tur att det finns en syster som kan hjälpa till. (Lägg gärna märke till blöjsorten på bilden. Mamman fick för sig att prova ett nytt märke och vi är jättenöjda med de sköna blöjorna!)

Mamman skäller på Pappatok när han skrämmer oss med sina nysningar och säger att det är skandal att han vrålar så fort det kittlar lite i näsan. Vi lugnar ner oss snabbt och fortsätter med gymnastikövningarna vi har fixat med hela helgen.

Huvud upp. Situps. Ryggböjningar. Cykelsparkar. Armviftningar. Och våra promenader förstås.

De är visserligen inte så ansträngande, men även små prinsessor måste göra avslappningsövningar för att bli starka tjejer!

Denna helgen som gick i snorandets tecken, gympapassens fotspår och julklappshandlandets stress avslutades med ännu en skandal utförd av Pappatok. När Mamman lagade maten fick Pappatok byta blöja. 

Det verkade inte vara det lättaste eftersom Mamman hörde icke-bebis-lämpade ord ända in i köket. Själv var Pappatok mäkta stolt över resultatet!

Det var inte Mamman. Hon började sjunga Pappatoks egenkomponerade sång och tog genast fram kameran för bildbevis. 

Varför? 

Pappatok satte blöjan bak och fram.

Jubel på Jobb!

Igår fick Mamman lite skäll av Pappatok. Han tyckte att hon hade handlat alldeles för lite julklappar. Så Mamman tog den stora plånboken och lovade Pappatok dyrt och heligt att göra av med julklappspengar.

Vi ville hjälpa Mamman och valde därför att vakna extra tidigt på morgonen. Allt för att föräkra oss om att vi kom iväg till julklappsaffärerna så fort som möjligt. Supermysigt att prinsessor vaknar tidigt, tycker Isabellabus och hjälper till med frukosten.

Supergott att prinsessor vaknar tidigt, tycker Svante Tosing och vill gärna äta godisbiten Vilda till frukost!

Vi kom iväg ordentligt till affärerna och Mamman handlade och handlade och handlade. Men Pappatok var ändå inte nöjd. Det fanns julklappspengar kvar och inte en endaste julklapp var till honom. Så stackars Mamman måste ge sig av i fler affärer någon annan dag. Stackars, stackars Mamman...

Fast synd om henne var det inte vid fikastoppet vi gjorde på väg hem från affärerna. Då åkte vi inom hennes jobb och överraskade. Så glada de blev över att se så fina och stora prinsessor! Mamman fick fika på god smörgåstårta och en massa kramar. Vi fick ingen smörgåstårta. Men vi fick kramar och mysa med arbetskompisar, och de fick lov att säga hur underbara och söta och duktiga prinsessbebisar vi är!  

Efter alla "åh halleda så söt" och "naww så duktig" och sånt fick vi skynda oss hem. Mamman ville gömma klappar innan våra tre klappsnappare kom hem. Då ville arbetskompisarna hjälpa till att ta på ytterkläder. Tur att Mamman har så många arbetskompisar. Eftersom de envisades med att vara två för att klä på en jacka...

Varsågoda alla på jobbet för att ni fick titta på oss! (Mamman hälsar och tackar för fikat!)

Klappen och pussen och godnatten!

Lika som bär!

Dom säger att vi ser olika ut.
Dom säger att vi är olika till sättet.

Men nog finns det allt likheter mellan oss! Se själva!

Idag har vi varit strumplösa på vänsterfötterna men fulla med bus i både fötter och armar, och alldeles särskilt i magen där allt skratt kommer ifrån. Vi struntade i vilan innan föräldragruppen och använde tiden till att visa Mamman våra konster på mage.

På hennes mage.

Ni kan inte höra det, men föreställ er ett riktigt glatt Sagaskrik till ovanstående bild. Ett sånt där skrattskrik, jätteroligt tycker prinsessor. Mamman också!

Vilda skrek också, men mest av förvåning över att Mamman orkade göra situps med en prinsessa på magen. Därefter berättade Vilda att hon minsann är mycket bättre på situps.  Man ska göra dom på morgonen, flera gånger under dagen och på kvällen innan insomning. Det gör Vilda och det har hon nu lärt Saga.

Mamman är förundrad över allt prinsessor lär sig, och hur fort det går. På föräldragruppen satt vi och diskuterade med våra bebiskompisar om allt våra föräldrar har lärt sig om oss, och vi är lika förundrade vi. Fast bebisen i Labankläder var nog mest förundrad av oss alla. Hon undrade var hennes vänsterstrumpa tog vägen.

Hennes mamma hittade den. I Sagas mun.

Som belöning för att Saga hjälpte till att hitta Labanbebisens strumpa blev det mystid med storebror när vi kom hem!

Puss och godnatt och låt bli grannens strumpor!!

Störst av allt är...

Att äta och sova behöver vi bebisar. Men vet ni vad riktiga prinsessor behöver?

Vi behöver börja dagen med att hälsa ordentligt på finaste leksakerna. Att hälsa på leksaker gör vi helst genom att pussa på dem och prutta med munnen åt dem. Vi älskar våra leksaker!

Vi måste också hälsa på våra nära och kära för att må bra. Eftersom många av dem är långt borta kan vi hålla kontakten på andra sätt än att åka och hälsa på dem. När vi pratar i telefon säger vi inte så mycket, men vi lyssnar desto mer. Visst syns det väl att Vilda älskar att prata med Mormor i telefon? 

Allra bäst mår vi när hela familjen är samlad! Varje kväll inför julafton sitter vi alla bänkade framför tv:n och följer med Charlie och hennes klappsnappar-kompisar på julkalendern. Då är det mys! Vi behöver vår familj, vem ska annars hålla för våra ögon när svarthjälmarna kommer?

Prinsessbebisar behöver verkligen sina storebröder! Särskilt såna som vi har, storebröder som älskar oss mest i hela världen, som passar oss så fint och som morgonmyser med oss i soffan fastän det är tidigt på en söndagsmorgon!

Prinsessbebisar behöver också en världsbäst storasyster såklart! Särskilt en som sjunger roliga sånger, pussar på oss så fort hon får en chans och som gillar att se världen lite ur ett annat perspektiv. Fast just detta perspektivet kunde hon väl ändå skippa, tycker fotomodellen Saga. 

Det är viktigt för oss att hålla oss i trim och det är viktigt att hjälpa varandra. Det brukar vi kombinera när vi ligger i babygymmet. Höga benlyft gör susen för att få starka ben!

Vi är lyckligt lottade små prinsessor som har allt vi behöver! 

Vi har ju alltid, alltid någon att hålla i handen... 

BAM i Landskrona. Eller Bebis-Arbets-Miljö på JASK.

Vad mycket nytt vi har upplevt den gångna veckan! Ni har ju själva sett bilder på äventyrsfärden ner till vår Finaste Fred-kusin i Skåne och hur gott vi somnade efter den resan. Vill ni veta mer som hände?

Fred tänkte ta Sagas strumpa.

Det gav Saga flashbacks från veckan innan när Vilda var på strumpjakt. Då upptäckte Mamman under en bilresa att Vilda hade busat i baksätet. Mitt i kalla november!

Vildas strumpa var spårlöst försvunnen. Mamman blev förfärad. Det blev inte Vilda.

När vi kom hem igen gav sig Vilda ut på strumpjakt.

Istället för att be Mamman sätta strumpan hon fann på sin kalla fot, gjorde Vilda som alla bebisar gör med strumpor.

Men hu! Vilken fotsvett Saga har... Precis som sin syster och Finaste Fred-kusin. Då tyckte Saga att det var bättre att skaka av sig flashbacken och låta Fred hålla handen istället!

Efter en dag med Fred-bus gick äventyret vidare till Mormor och Morfar! Så klart hade de massvis att göra på sitt jobb så det var bara till att kavla upp tröjan och gå en bebismiljörond på JASK. 

På Mormor och Morfars jobb kopierar man och såklart fick Saga testa maskinerna. Här testas Annie (Mormor döper alla maskinerna på jobbet...). Jodå, visst har Annie bra sittkomfort! Passar utmärkt för en bebis.

Här testar Saga om man kan räkna kartonger och fånga tigrar samtidigt. 

Jovisst kan man det! Inga anmärkningar än så länge, utan även lagret passar utmärkt för en bebis.

Ronden godkändes med extra guldstjärnor i kanten för företagets högtflygande planer.

Tack Mormor och Morfar för att vi fick komma och hälsa på!

Hjärtetack Finaste Fred för att vi fick leka med dina leksaker!

Vi ses snart igen. Puss och godnatt!