Den Långa Färden

Mamman har tagit massvis med fina foton på oss, men tror ni hon har haft ork att lägga upp dem här? Vi försökte ge henne extratid för det i helgen genom att sova till halv nio på morgnarna, men då tyckte Mamman att det var viktigare att dricka kaffe och läsa tidning i lugn och ro. Hmpf.

Sen blev det ny vecka och nu kan hon inte lägga upp dem alls på flera dagar. Alzheimern har inte alls gett med sig, kameran är hemma i Rödeby. Men det är inte vi!

Vi har gett oss ut på äventyr! I vanliga fall tar just denna äventyrsresa strax över två timmar. Men inte idag!

Först fick Mamman stanna bilen för att det luktade misstänkt. Saga hade varit i farten...

Sen fick Mamman stanna bilen för att det lät oroväckande. Vilda begärde fikapaus...

Sen fick Mamman stanna bilen för prinsessor vill hellre busa än bila.

Efter fyra timmar kom vi äntligen fram! Nu är vi hemma hos vår Favorit-Fred och sover som riktiga kungar i Meya-mys utlånade resesäng!

Pussar och Hofterupskramar!

Alzheimers del 2

Kameran har legat i köket, nyladdad och redo att användas.

Hela dagen låg den där. När Mamman lekte gosedjursparad i sängen under morgonmyset. Då låg kameran i köket.

När Vilda låg jättelänge på mage och pratade med giraffen låg den där i köket och väntade. Mamman låg också på mage och hejade på och det blev Vilda så uppiggad  av så hon hasade sig fram och visade Mamman att snart ska det börja krypas. Då låg kameran i köket.

När vi skulle till föräldragruppen och prata med våra kompisar låg den i köket. På föräldragruppen var det så få mammor som kom så de som kom gick en lång runda med oss istället.
-Typiskt, tänkte Saga. Hon som gärna ville dela med sig av sina problem med att inte bli buren så ofta som det hade behövts. Istället fick alla bebisarna ligga still och bli trötta på mammornas tjat om julförberedelser och vad man gör när man är mammaledig. Då var det var tur att kameran låg i köket.

När Isabellabus kom hem från skolan låg kameran i köket. Då hittade Mamman sitt minne och tog dagens enda foto:

Det var väl inte mycket att hurra för. För sen la Mamman tillbaka kameran i köket.

Var hon la sitt minne vet vi inte.

Ni får en bonus istället! En gullebild från när vi var alldeles nya prinsessor. Visst har vi växt?!

Kärlek till er alla! Och så ger vi Mamman en kom-ihåg-klapp så hon använder kameran imorgon.

När mörkret faller...

...så stiger mysfaktorn! Särskilt på badkvällarna, för då blir det sång och plask med massa godsaker. Till exempel strumpor. Dom kan man både leka med och äta.

Dom smakar inte hund iallafall!

Vilda äter hellre på sin tumme medan Mamman masserar. Och så vill hon ta tillfället i akt och visa sin fina pyjamas Håkan och Mia gav henne. Supersöt outfit till supervackra tjejen! Bättre än den Mamman satte på henne häromveckan. Ni kommer väl ihåg? Pyjamasen som slutade vid knäna?

Ser ni hur trött en prinsessbebis blir efter badet? Då passar det bra med välling och kvällsmys med Pappatok.

Trodde ni kvällsmyset innehöll kramar och pussar? Nä! Vi spelar Wordfeud istället. Det är nästan lika roligt. Om inget annat är det sövande för en liten bebis.

Puss och godnatt och använd alltid C på TL. 

Be att få!

Nu är det några dagar sedan Mamman tog sig tid att uppdatera er om vad vi prinsessor har hittat på. Hon tycker att dagarna springer iväg och kvällarna svischar förbi. Vi går och lägger oss en halvtimme tidigare nu mot för några veckor sedan, så den ursäkten godtar vi inte.

Tror ni vi vaknar tidigare för det? Nej. Standard är fortfarande 07.00. Lyx kallar Mamman och Pappatok det för.

Nog om vår nattsömn. Nu vill ni väl veta vår dagssömn?

Det är så mycket vi vill hitta på om dagarna så nu tänker vi inte sova några tre timmar i sträck inte. Max en timme ungefär 3 - 4 gånger om dagen. Det är mycket, men vi älskar att sova!

Nästan lika mycket som att äta. Det har blivit familjens höjdpunkt, att ge oss mat.

Vi har gärna publik! Vi är ju supersötast när vi äter också. Saga gapar stort så fort hon ser en sked, gaffel, soppslev eller sopkvast. Det spelar ingen roll vad det är - hon vill ha mat hela tiden och det är hon duktig på att på att markera. Vilda ber att få lite mer istället.

Vad Isabellabus ber om vet vi inte.

En annan familjehöjdpunkt är våra promenader. Alla föregår med gott exempel och lyser upp tillvaron!

Lysande kramar och kladdiga pussar!

Mätta och belåtna!

I måndags fyllde vi fyra månader. Pappatok och syskonen hurrade för oss och tyckte vi är duktiga prinsessor. Mamman satte andan i halsen och sa att snart fyller vi tio år om vi ska fortsätta på det här viset.

Det ska vi. Det visade vi när vi hälsade på Lotta på BVC idag.

Medan vi väntade lyssnade vi på Tummesången, låtsades att Ankan var aprikospuré och visade Mamman våra stora magar.

Sen blev vi vägda och mätta. Fast varken på Ankan eller aprikospuré. På längden blev vi mätta. Är ni nyfikna?

Söta Saga: 6410 gram tjock och 61 cm lång.

Vackra Vilda: 6160 gram bullig och 60,2 lång.

Bra va? Det tyckte både Mamman och Lotta och hurrade för oss. 

Saga tyckte att vi skulle firas med lite godsaker. Helst såna som Isabellabus fikade på efter skolan.

Vi firades med aprikospuré. Det dög gott till oss.

Tjocka kramar och långa pussar!

Säg mig vem som vackrast i världen är...

Följande står högt på prinsessleklistan:

Mamman, Pappatok, syskon och alla kompisar

"Var är ...."

Kaninerna

Lila giraffen och Gula lejonet

"Hur stor är .."

"Hur tjock är...."

Apan och Kycklingen

Men nu har Saga hittat en till! Denna leksak kan hon leka med länge. Särskilt om Mamman samtidigt citerar ur Snövit...

Vi hittar nya leksaker och idag har vi hittat en alldeles ny känsla och en alldeles ny smak. I ett alldeles om-möblerat kök! 

Idag var det dags för första smakprovningen. Vi gjorde precis som man ska göra. Sippa lite, låta det rulla runt i munnen. Sen spotta ut det.

Efter lite provning bestämde sig Saga för att göra som Pappatok när han är på vinprovning. Inte slösa med det goda. 

Så hon tog saken i egna händer och visade var skåpet ska stå och maten ska in. Är man en konstant hungrig prinsessa så är man! Blir man till råga på allt serverad aprikospuré så får föräldrarna ta sitt ansvar och ge mer. Mer!!!

Nu står en sak till väldigt högt på prinsessleklistan.

"Gissa maten".

Kladdiga pussar och vackra kramar!

"Volvo". Eller "Jag rullar".

Nu händer det saker på löpande band, säger Mamman och fotograferar så det inte blir sånt ståhej som förra veckan. Då hotade vi med att skicka iväg henne på mammaträning, men Pappatok vill helst inte göra det. Det kostar för mycket tycker han. "Hon är redan så dyr i drift som det är" suckar han och gömmer bankkortet. 

Detta diskuterade vi länge och väl vid morgonmyset och kom fram till att underlätta lite för Pappatok. Vi behåller henne hemma under bevakning.

Vad händer mer undrar ni förstås! 

Jo, Saga har tröttnat att ligga på rygg och det hon trivs bäst med nu är att få ligga helt själv i babygymmet och leta efter andra intressanta saker att leka med. Som lila fötter till exempel. Men då måste man vända på sig.

Gulligt va? Gulligare är det framifrån tycker Mamman och fnissar lite. Lila fötter är så intressanta att ögonen går i kors...

Och nu undrar ni väl vad Vilda gjorde under tiden? 

Ovanligt... Inte konstigt att vi växer ur kläderna fortare än kvickt!

Tummen mitt i munnen

Då har det då hänt. Vildas tumme har hittat munnen och nu vill den helst vara där hela tiden. Supercharmigt tycker Mamman och fotograferar allt vad hon kan!

Förutom tummetotten så hände två andra stora saker i helgen. Knäckebröderna kom hem igen! Åhhh vad vi hade längtat!

Men det häftigaste av allt.... Ett Sagolikt skratt ekade i hallen när storebröderna busade! Som det skrattades! Pappatok och Isabellabus trodde Mamman lurade dem för de hörde minsann inget. Men Saga tänkte göra som Vilda. Öva lite på skrattet och sen låta resten av familjen höra.

Kanske de får höra nästa helg!

Sömnlös i Seattle? Nä. Törnrosasömn i Trädgården.

Det blev ingen lång sovmorgon idag. Mamman väckte oss klockan åtta och tyckte att vi skulle vara hungriga vanliga bebisar som vaknar tidigt på morgonen.

Nu undrar ni alldeles säkert hur det går när en Mamman väcker små prinsessbebisar på morgonen? Eftersom vi är hur kloka som helst tog vi igen det under dagen! Först tog vi en trekvartslur på morgonen efter välling och bus. Sen ville Mamman lägga oss i vagnen för vår middagsskönhetssömn.

Kl 11.50. Vi somnar direkt och Mamman tar tillfället i akt att städa altanen och baksidan av huset. 

Kl 13.00. Vi snusar fortfarande och Mamman bestämmer sig för att städa även framsidan av huset.

Kl. 14.00. Vi vägrar vakna fastän Mamman är klar utomhus. Så hon går in och sätter igång med ärtsoppan.

Kl. 14.20. Vi sover som stockar. Mamman går in och duschar och gör sig fin innan Pappatok kommer hem. 

Kl. 14.40. Vi sover och Mamman tänker att snart måste det väl ändå vara dags att vakna. Hon ger det en liten stund till medan tvättmaskin sätts igång, undanplockning görs och vällingen tillagas.

Kl. 15.00. Mamman kan inte hålla sig längre. Hon bara måste få pussa på oss prinsessor och väcker oss därför. Det gör inget, vi vinkar hej och berättar att lite mat hade suttit fint.

Kl. 15.15 Tack för maten den var god mitt på bordet stod en ko. Nu vill vi leka!!

Så då gjorde vi det resten av kvällen. (Förutom en liten powernapp medan de stora åt sin middag.)

Puss och godnatten!

Lekfulla prinsessor

Eftersom Mamman känt sig lite krasslig idag fick vi leka utan att bli störda av det farande och flängande hon jämt får för sig. Vi var hur nöjda som helst med att sitta i soffan och leka med våra kaniner!

Däremot blev inte Saga helt nöjd med att Mamman satte fast dockan Julia i babygymmet! Operation "Rädda Julia" startades och efter ivrigt påhejande av lillasyster så räddades till slut den stackars dockan. 

Synd Mamman att du inte fick med det på bild! Ta bilder på oss med kräks kan du, men ta bild när vi gör något storslaget missar du. Fy och skämmes.

Mamman borde vi nog skicka iväg på föräldraupplärning. Hon verkar inte veta mycket om bebisar. Hon vet till exempel inte att kameran skall hållas på högsta beredskap konstant eftersom vi överraskar med att göra fantastiska saker och hon verkar helt ha missat att bebisar växer snabbare än fort! Se bara på pyjamasen hon knölade in Vilda i efter badet! Är det värdigt för en prinsessa?

Mamman tycker att om vi ändå skickar iväg henne på träning så kan vi boka nåt mysigt hotell med god mat samtidigt. 

Hmpf. 

Sa både Pappatok och vi.

Pussar och kittlekramar!

En blöt tisdag.

Detta var inte en helt vanlig tisdag. Detta var en alldeles ny tisdag vi inte upplevt förut och därför ville vi ta på oss de finaste kläderna vi hade. Mamman tänkte att de kanske var lite stora, men nädå. Vi växer som ogräs! Som vackert ogräs förstås.

Denna nya tisdagen startades med att Vilda Matilda inte ville sova i sin egen säng på natten. Därför fick hon hela Mammans säng, medan Mamman fick trängas på en pyttepytteliten plats. Sedär, tyckte Vilda, bredde ut sina små armar över halva sängen, sparkade om någon kom för nära och blev vansinnig om inte Mamman stoppade in nappen omedelbums om den råkat trilla ut ur munnen. Lite vimmelkantig på morgonen tyckte Mamman att det var dags för prinsessworkout.

Vi gillar inte riktigt att ligga på mage. Då får vi anstränga oss och vi vill inte det alltid. Vilda kom på att om armen sträcks ut så kan hon putta till lite och därför hamna på rygg igen. Så workouten blev mer för Mamman. Det var ju hon som fick vända Vilda hela tiden.

Fast Vilda fick också jobba lite. På att hålla reda på sin syster. Det är ett hårt jobb, lite blött i bland. Men någon måste göra det.

Ni har förresten inte sett våra nya favoritleksaker. Gulliga små ulliga kaniner som vi fick när Håkan och Mia kom på besök. Förutom att de är jättesöta så smakar de smaskens också!

När kvällen kom visade Saga sin musikaliska sida. Med de högsta toner någon kan uppbringa sjöng hon en aria om hur det känns när maten inte blir serverad i tid. Inte ens Isabellabus försök att torka krokodiltårar och sjunga krokodilsången kunde hindra hennes vrål. (Förlåt. Mamman skrev fel. Inte vrål. Sång ska det stå.)

Men mat, kvällspromenad och Pappatok fick Saga på bättre tankar!

För Söta Sagas del blev nattningen en lugn tillställning. För första gången på en vecka. Hon tyckte det var lika bra att somna direkt. Vackra Vilda vill ju också vara kvällsledsen ibland.

Snyftkramar!

Hoppla Pålle!

En måndag kan vara hur tråkig som helst. Särskilt om den är alldeles grå och kall och alla storasyskon börjar skolan igen efter ett roligt höstlov.

Då bestämde Mamman att vi skulle gå ut i skogen på långpromenad och styrde pansarvagnen till Klementsmåla.

Klementsmåla låter verkligen som djupaste Blekingeskogen. Men när vi kom fram träffade vi Tok-Tina och hennes fyrbenta vänner och så andades vi friska luften!

Som vanligt sattes storasyster direkt i arbete.

Sen gick vi på promenad. Vi låg och guppade i vagnen och övade på att åka båt, för så kändes det nog tyckte Mamman när kon försökte undvika de största grenarna på skogsvägen. Vi tyckte bara det var skönt och somnade som stockar, men nog tyckte vi allt att Isabellabus verkade ha det minst lika mysigt. Hon behövde inte heller slita på sina skor.

Det blev en måndag som var hur rolig som helst!

Ptrooo och kramar!

Fredagsfrys, lördagslur, söndagsstrapats.

Såhär kallt var det tidigt på fredagsmorgonen när kusinerna vinkades hejdå på. Brrr.... I våra sängar där vi snusade fram till kvart i åtta var det varmt och gott!

Till halvåtta sov vi också på lördagen! Det gjorde inte våra storasyskon, utan de tassade upp redan klockan sex på morgonen. Är man så lurig på morgonen får man minsann ta sitt straff, sa Mamman och ställde fram lite grejer till dem.

Vi som sov länge fick titta på på första parkett. Riktigt bra underhållning enligt vår prinsessmening och vi lovade Mamman dyrt och heligt att inte vakna tidigare än sju på lördagsmorgonen. Inte vill vi kratta löv inte.

Det ville nog inte Isabellabus heller, men köra skottkärra gjorde hon utan problem. Bra tyckte Pappatok och började planera för arbete även nästa helg åt henne.

Som belöning för det hårda slitet fick såklart Svante Tosing mysa extra länge med oss i soffan. Bra belöning tycker vi. Särskilt eftersom han sjöng en sång om prinsessor. Himla fin!

Sen fick vi inte sitta kvar. Delvis för att storebror satte på tv:n och barnprogram, vi får inte titta på tv för Mamman. Hon säger att det inte är bra för oss då vi börjar få samma symptom som våra storasyskon: hörselnedsättning (ingen lyssnar på Mamman när man kan lyssna på Svampbob) och humörsvängningar (vid avstägning av tv-apparaten.) Delvis för att Vilda behövde kräkas lite. 

Ingen bra prinsessbild Mamman!! Fy och skämmes, som Pappatok brukar säga.

Då blev bilden på söndagen bättre. Då upptäckte vi andra sidor av Rödeby vi inte tidigare sett. Nya lekplatser, nya hus och den vackra kyrkan!

Det var också på söndagen som Mamman upptäckte att när Pappatok ska sköta om oss tar han hjälp från prinsessproffset! 

Busigt tyckte Mamman, mysigt tyckte Isabellabus och jätteroligt tyckte Pappatok! Vad vi tyckte ser ni på bilden.

Puss!